Är det dagligvaruhandeln som ska gå före – igen?

I dessa tider så får dagligvaruhandeln utstå en hel del kritik, inte minst på grund av höjda matpriser. Men ibland kan jag tycka att dagligvaruhandeln får klä skott för det som är dåligt och vi glömmer sådant som är bra.

Det var dagligvaruhandeln som fick idén om ett gemensamt retursystem för glas och flaskor (Svenska Retursystem AB), ett system som både utökats och blivit mer effektivt genom åren. I takt med att hållbarhet blivit allt viktigare och att FN satt upp globala hållbarhetsmål, så är det kanske inte en vild gissning att det kommer att vara dagligvaruhandeln som kommer att visa vägen med hjälp av lönsamma innovationer. Varför då? Jo, den bästa motivationen till omställning mot en mer hållbar värld är hushållning av knappa resurser med ett fokus på kostnadssänkningar och lönsamhet!

Låt mig ge några exempel på hur dagligvaruhandeln fokuserar på hållbarhet utan att tappa lönsamhetsfokus:

Matsvinn: Dagligvarusektorn står för en betydande mängd matsvinn varje år som både är ohållbart och kostsamt. Många livsmedelsbutiker har därför vidtagit åtgärder för att minska matsvinnet, t.ex. genom att att donera överflödig mat till matbanker men även genom att använda teknik för att spåra och hantera lager mer effektivt. Genom att minska matsvinnet kan livsmedelsbutiker spara pengar och resurser samtidigt som de hjälper till att ta itu med frågan om matotrygghet.

Närproducerat och hållbart jordbruk: Många livsmedelsbutiker främjar också lokalt och hållbart jordbruk genom att köpa produkter från närliggande bönder och producenter som använder hållbara jordbruksmetoder. Detta stöder inte bara lokala ekonomier utan minskar också koldioxidavtrycket i samband med transport och distribution.

Minska plastavfall: Livsmedelssektorn vidtar också åtgärder för att minska plastavfallet, vilket är ett stort problem runt om i världen. Många butiker erbjuder återanvändbara påsar och behållare, samt fasar ut engångsplastpåsar och -förpackningar. De höjer också priserna på engångspåsar och förpackningar och har börjat ta betalt för påsar till lösviktsvaror. Detta bidrar till att minska mängden plastavfall som hamnar på deponier och hav, vilket kan ha en betydande påverkan på miljön.

Omfamna förnybar energi: Livsmedelsbutiker anammar också förnybara energikällor, såsom sol- och vindkraft, för att minska deras koldioxidavtryck och främja hållbarhet. Genom att använda förnybar energi kan livsmedelsbutiker minska sitt beroende av fossila bränslen och minska sin påverkan på miljön.

Investera i hållbar teknik: Slutligen investerar många livsmedelsbutiker i hållbar teknik för att förbättra sin verksamhet och minska sin påverkan på miljön. Till exempel använder vissa butiker energieffektiva belysnings- och kylsystem, medan andra använder digital skyltning och e-kvitton för att minska papperssvinnet.

Foto: Pixabay

Dagligvaruhandeln har potentialen att bli den mest hållbara sektorn av alla tack vare sitt fokus på lönsamhet, något som en del ofta kritiserar branschen för. Hur ofta läser vi inte om Ica-handlarnas bilar och lyxliv? Men jakten på lönsamhet kan vara positiv och leda till bra saker, som att minska matsvinnet, främja hållbart jordbruk, minska plastavfallet, anamma förnybar energi och investera i hållbar teknik.

//Malin Sundström