Åh vad jag önskar att jag hade varit med på D-Congress 2018! Men det är bara att konstatera att influensan stoppade mig det här året. Nästan lite avundsjuk på alla som var där lusläser jag programmet i efterhand och inser att det är mycket jag missat. Hade gärna lyssnat på Mia Brunell Livfors på Axel Johnson som pratade om “high tech” och “no touch”. Det är superintressant att ställa sig frågan vad som händer med människan när tekniken gör entré. Grämer mig också över att ha missat Susanne Ehnbåge. Hoppas att ni som lyssnade fick ta del av hennes spännande resa med NetOnNet och fick en liten glimt av det fantastiska ledarskap som hon är känd för. De där inslagen med Facebook och Google var säkert också intressanta, även om många av oss redan lyssnat på Anna Wikland. Google-maskinen utvecklas ju ständigt och säkert lyftes en eller annan nyhet för publiken. Transporter och miljö var säkert också ett intressant tema och jag hoppas att några innovativa idéer presenterades. Allt som allt såg det ut att vara ett bra program. Men, det finns också en irriterande tanke som stannar kvar efter att ha bildat mig en uppfattning om eventet på distans: Varför var det inte fler dialoger/diskussioner och föreläsningar om Asien och Kina?
Jag hoppas förstås att jag har helt fel, och att det var en livlig diskussion kring New Retail som fullständigt exploderar i Asien och Kina, och jag hoppas också att pratat om avgiftsbelagda försändelser låg i marginalen av dessa diskussioner. För det som är verkligt spännande och utmanande med den nya handeln som växer fram främst i Kina är O2O (Online & Offline), dvs. en handel som sträcker sig långt bortom omnichannel och som tar fasta på helt andra konkurrensvariabler än snabba leveranser, priser, kvalitet och varumärken. I en värld som kännetecknas av O2O är det datateknologi som driver handelsutvecklingen, men basen är upplevelser, känslor, interaktion och engagemang. För precis som Jack Ma säger, tror jag att enbart e-handelns affärsmodeller kommer att leda till traditionell handel på sikt, och därför måste skruvas om mot något annat.
Jack Ma, grundaren av Alibaba
Ta t.ex. Hema, en livsmedelskedja i Shanghai och Peking som erbjuder sina kunder att beställa online och få varorna levererade inom 30 minuter, eller att handla i butik och scanna sina inköp via mobilen och betala mot faktura eller vid ev. leverans i efterhand. Som kund blir du snabbt identifierad och de datadrivna tjänster som finns är designade för att bli relevanta för varje unik kund. Det finns många exempel på företag i Asien som just nu utvecklar en helt ny värdelogik och som förtjänar att lyftas fram. Lovar att återkomma med fler exempel.