“Bra handel ger värde åt en plats. När handeln överger platsen blir den dyster.” Så skriver Dagmar Forne på sin blogg “Dagmars Handelsblogg” och fortsätter med att undervisa läsaren på ett pedagogiskt sätt och förstärker sitt budskap med träffande bilder. Jag träffade Dagmar för flera år sedan när hon arbetade som journalist på Dagens Handel. Och jag gillade henne direkt eftersom jag tyckte mig känna hennes passion och intresse för detaljhandeln. För de av er som är intresserad av handel och vill ha ett personligt och varmt mänskligt perspektiv, rekommenderar jag starkt “Dagmars Handelsblogg”.
I blogginlägget “Handeln ger liv åt platsen” hänvisar Dagmar till några referenser, bl.a. en forskningsrapport presenterad via Handelsrådet som heter “Småstadens kamp: Vad gör en stadskärna attraktiv och levande?” (Mihaescu, O., Rudholm, N. & Daunfeldt, S-O). Även denna text är läsvärd och jag är särskilt intresserad av frågeställningen vad småstäderna kan göra för att skapa en mer attraktiv stadsmiljö för handeln och närbesläktad kommersiell service. Svaren är inga nyheter, men givetvis relevanta. Det handlar om att balansera utbud och attraktion mellan stadskärna och externa handelsplatser. Det handlar om att stimulera till samarbeten mellan olika parter och det handlar om att drivas av ett lokalt engagemang. Enkelt på pappret, men svårare i verkligheten.
Sedan finns det variabler som avgör småstadens förutsättningar för handel och service som är svårare, eller rent av omöjligt att göra något åt. Då handlar det om stadens geografiska läge. Rent krasst så vet vi att det krävs ett visst kundunderlag för att erbjuda en ekonomiskt hållbar handelsmiljö, och det finns forskning som visar att en småstad som ligger nära en storstad har svårare att skapa en attraktiv handelsmiljö. Men det är inte omöjligt och i pandemins fotspår tycker jag mig se flera intressanta sätt att arbeta för att öka småstadens attraktion för handeln. Ett sådant sätt är att ta tillvara på småstadens kulturarv och historia.
Genom att definiera “stadens själ” och “the WHY of the city” kan man få många goda idéer som kan omvandlas till attraktiva åtgärder för en levande handel i stadskärnan. Om sådan kunskap också berikas med kunskap om stadens invånare, hur de rör sig, hur de reser, var de träffas, var de arbetar, hur de arbetar, vad de brinner för, hur de sociala mönstren ser ut, vad som är viktigt i vardagslivet, varför man vill bo i centrum, vilka funktioner i staden som är viktiga osv, då har man plötsligt ett hyperspännande material som kan leda till stordåd.
En annan komponent som kan tillföra mycket vad gäller attraktiva åtgärder för levande handel i stadskärnan handlar givetvis om e-handelsbeteenden och gränsöverskridande kanalbeteenden. När tycker man att e-handel är ett alternativ till fysisk handel, varför tycker man så, hur nöjd är man med befintliga leveransalternativ, vilka utmaningar har man sett och stört sig på, fungerar boendemiljön för ett ökat e-handelsbeteende (svämmar miljöstationerna över av well och kartong), finns det plats för hemleveranser osv. Svar på sådana frågor kan bidra till genomtänkta strategier för framtidens boendemiljöer och stärka planen för en levande handel i stadskärnan. Rent konkret kan det t.ex. innebära att kommersiella fastigheter i centrum förbereds för kombinationsverksamheter istället för att vara specifikt verksamhetsinriktade. Tänk er lokaler som rymmer både café, flexibla arbetsplatser, e-handelsleveranser, återvinningsstationer, provmöjligheter på plats, fysisk handel, underhållning, experiment- och lekmöjligheter, allt under samma tak och givetvis planerat så att människor kan hålla social distans och god handhygien.
Eller varför inte börja planera för kommersiella aktiviteter utomhus och året-runt? Det har funnits förskoleverksamheter med den idén under många år (Ur-och-skur) där man förenar friluftsliv med utomhuspedagogik. Om vi anser att barnen mår bra av att vistas utomhus så mycket som möjligt, varför skulle inte vi också må lika bra? Och vad behövs göras för att skapa den typen av kommersiella utomhusmiljöer? Kanske lite mer kreativitet och innovation kan bidra positivt samt genom att tänka på handel som mer temporär/episodisk? För två år sedan besökte jag Berlin och blev förtjust i bryggerikonceptet som BRLO BRWHOUSE hade skapat precis bredvid Gleisdreieck med hjälp av begagnade containrar. Ett koncept som är mobilt och tillfälligt, som kan byggas om var som helst och som erbjöd rundvisning i bryggeriet, fast-food i ett parkliknande område, detaljhandel, konstgjorda stränder (där barnen flockades för att leka), solstolar och andra sittplatser, och givetvis ölförsäljning.
Det där var några tankar från mig vad gäller handel och staden. //Malin Sundström