Handel, stadsliv och torg

Häromdagen deltog jag i ett webbinarium där Mattias Kärrholm, professor vid Lunds universitet och institutionen för arkitektur och byggd miljö, föreläste om stadens publika rum och hur dessa platser har förändrats över tid. Givetvis får handeln ett stort utrymme i en sådan beskrivning och det blev väldigt tydligt för mig att detaljhandelns transformering kommer att ge stora avtryck på stadslivet och våra offentliga mötesytor. Redan idag kan vi se att människor betraktar stadens centrum på ett nytt sätt jämfört med för några år sedan. Torgen har t.ex. gått från att vara en typisk ”vardagsplats”, en yta vi korsar från och till arbetet, en yta vi besöker för vardagshandel och vardagsbestyr, till att bli en plats för upptäckt eller umgänge. Torgen samlar idag fler och fler turister, men också stadens invånare som bytt roll från vardagskonsument till turist (a tourist in your own city). Vi träffas i centrum när vi vill hänga med vänner över ett glas vin och lite vickning. Vi besöker torget när något kulturellt evenemang är på gång, eller när det erbjuds någon form av marknad eller festivalliknande aktivitet. Stadens offentliga rum är utmärkta platser för fritid och avkoppling.

Jag har personligen märkt av detta fenomen. Under pandemin håller man sig hemma så mycket man kan, men när längtan efter andra människor blir för stor, hittar man nya lösningar. Vi har t.ex. hittat många nya skogsstigar där man har kunnat promenera, stanna till någonstans och grilla korv och därigenom kunna njuta av sällskap. Men nu har vi också börjat besöka stadens uteserveringar på helgerna, serveringar som erbjuder varma filtar, terassvärmare, renskinn och fårfällar. Stadens centrum har blivit lite exotiskt, en plats dit vi kan gå för att umgås.

Om tillräckligt många beter sig på det här sättet kommer givetvis verksamheterna i centrum att påverkas. Fastighetsägare måste kanske hitta nya typer av hyresgäster och många fler av hyresgästerna kommer säkert att vilja ansöka om tillstånd för utomhusservering och utomhusaktiviteter. Lilla Torg i Malmö är ett exempel på hur ett offentlig rum kan ändra karaktär genom att näringsidkare går samman i en slags gemenskap och arrangerar en atmosfär som tydligt signalerar funktion. Till Lilla Torg går man för att äta, dricka, umgås och kanske delta i något sportarrangemang som en volleybollturnering eller liknande.

Under webinariet diskuterade vi också pandemin och vilka ev konsekvenser som pandemin kan få vad gäller konsumenters uppfattning om butiksmiljöer. Kommer vi i framtiden tycka att det är ok att besöka stora butiker med jämn tillströmning av kunder via automatiska dörrar, eller kommer vi kanske spontant att föredra mindre butiker med egen ytterdörr? En dörr som redan utifrån signalerar att i den här butiken springer inte kunder på varandra, här är det mindre trafik och mindre chans för ofrivillig sociala närhet.  Och hur kommer vi att betrakta trånga cafémiljöer inomhus i framtiden? Förut har de varit ganska attraktiva, men hur blir det i framtiden? Intressanta frågor tycker jag, och viktiga frågor för de som intresserar sig för framtiden och staden.