Handelns och stadens transformering

Ibland bjuds jag in för att ge min syn på olika framtidsprojekt. När det gäller bygg- och fastighetsprojekt så brukar framtiden alltid porträtteras av bilder på människor som strosar i stadsmiljö där skyltfönster och butiker lockar med sitt utbud. Det är vanligt att se detaljhandeln som en viktig del av våra samhällen, men kanske görs det mer av gammal vana än av realism när arkitekterna ritar. För bland svenskar så är det 79% som handlar någon vara på nätet under en genomsnittlig månad. Snittbeloppet som svensken e-handlar kläder och skor för under en månad är 1 164 kr, snittbeloppet för hemelektronik är 2 161 kr, för sport- och fritid 1 523 kr (E-barometern, Q2, 2021). Jag kan hålla på så här ganska länge. Men min poäng är att förskjutningen av inköp från butiker till webben är överväldigande och kan närmast jämföras med förvandlingen som ägde rum då torghandeln flyttade in i fysiska lokaler och blev ”butiker”. En sådan förändring kommer givetvis att få konsekvenser för hur staden organiseras och hur stadskärnorna kommer att se ut i framtiden. Det är både skrämmande och spännande på samma gång.

Den första branschen som påverkades av en ökad e-handel var de butiker som sålde leksaker, böcker och elektronik. Idag känns det nästan lite exotiskt att hitta en fysisk bokhandel. Nästa bransch som kommer att påverkas är kläder och mode. Om det blir så att fler klädbutiker lägger ner och kanske ersätts med online-handel, så kommer våra städer att påverkas mycket konkret, eftersom det finns en betydande mängd modebutiker i varenda köpcenter och stadskärna. Men det kan också innebära att stora detaljhandelsaktörer som t.ex. kedjebutiker, ser nya möjligheter med staden och väljer att fokusera på sin fysiska närvaro och se det som en varumärkesmöjlighet. Om utvecklingen går åt det håller kommer vi troligen att ha färre butiker i städerna, men butiker som också blir typiska för en viss region eller plats. Städerna kommer att tävla om att få vara just den ”rätta platsen” för en stor aktör och matcha deras varumärkesimage med stadens image. Kanske innebär framtidens stad och handel att människor shoppar och besöker en stad för en upplevelse av något de inte kan få på nätet. En sådan utveckling skulle också kunna kompletteras med kändiskockrestauranger, offentlig konst, aktiviteter och ett innovativt citylogistiknät där offentliga platser fylls med innovativa leveranslösningar (boxar, drönare, hämta-ut-palats etc).

Naturligtvis påverkar den ökade e-handeln också stadens transportnätverk. Det blir lägre beläggning på parkeringsplatser som initialt planerats för att ligga nära köpcentrum och butiker. Och det blir ett högre tryck ifrån godstrafiken. För närvarande är den ”sista milen” av godstransporter ibland ineffektiv, vilket skapar buller, luftföroreningar, och trängsel. Även om det finns potential för drönar-leveranser så är verkligheten långt ifrån ett sådant scenario. Idag trängs logistik-aktörerna på våra gator och det är inte ovanligt att en och samma gata trafikeras av 8-10 varubilar dagligen.

Vilka förändringar ser du i din stad orsakat av en ökad e-handel, positiva och negativa? Finns det många nya butiksaktörer som kommer till din stad? Är det många butiker som slår igen? Kommer typen av butiker att förändras? Hur planerar din stad för förändringarna inom detaljhandeln? Dela gärna vad som händer i din stad i kommentarsfältet på LinkedIn.