Användningen av kvalitativa forskningsmetoder inom samhällsvetenskap och andra områden har en lång historia som går tillbaka till tidigt 1900-tal. Acceptansen och erkännandet av kvalitativa forskningsmetoder som en legitim och värdefull forskningsmetod har dock varierat över tid och beroende på disciplin. Inom vissa områden, som psykologi och sociologi, har kvalitativa forskningsmetoder varit accepterade och flitigt använt i många år. Inom andra områden, såsom utbildning och näringsliv, har acceptansen av kvalitativa forskningsmetoder kommit först på senare tid. Men, sammantaget har acceptansen och erkännandet av kvalitativa forskningsmetoder vuxit under de senaste åren, eftersom forskare har kommit att förstå värdet och potentialen hos dessa metoder för att generera nya insikter och förstå komplexa fenomen.
Men vad är komplexa fenomen? De är fenomen som är sammansatta av många sammankopplade och inbördes beroende delar som inte har förutsägbara mönster eller beteenden. Exempel på komplexa fenomen inkluderar sociala system, natursystem och ekonomiska system. Komplexa fenomen kan hittas inom många olika områden, såsom sociologi, psykologi, biologi och ekonomi. På grund av sin inneboende komplexitet är dessa fenomen ofta svåra att studera med traditionella forskningsmetoder och kan därför kräva kvalitativa forskningsmetoder, för att helt förstå och förklara dem. Sådana metoder handlar mer om tolkningen av icke-numeriska data, t.ex observationer, intervjuer och öppna undersökningar. Dessutom involverar kvalitativa forskningsmetoder ofta tolkning, vilket kan vara svårt för ensidigt kvantitativa forskare att förstå och tillämpa.
När är det lämpligt att använda sig av kvalitativa forskningsmetoder? En forskare kan välja att tillämpa kvalitativa forskningsmetoder i ett antal olika situationer. En forskare kan till exempel använda kvalitativa forskningsmetoder när de vill skaffa sig en djup förståelse av ett komplext fenomen, såsom människors upplevelser eller kulturella praxis i ett samhälle. Kvalitativa forskningsmetoder kan också vara användbara när forskaren studerar ett fenomen som inte är lätt att mäta med kvantitativa metoder, såsom människors attityder, övertygelser eller värderingar. Dessutom kan kvalitativa forskningsmetoder vara användbara när forskaren studerar ett fenomen som fortfarande är dåligt förstådd eller som inte har studerats omfattande med andra metoder, såsom ny eller framväxande teknologi eller nya sociala fenomen. Generellt sett kan kvalitativa forskningsmetoder vara ett värdefullt verktyg för forskare som vill få en rik och detaljerad förståelse för de fenomen de studerar.
Den här snabbkursen i kvalitativa metoder är för övrigt framtagen med hjälp av ChatGPT, vilket i sig kan upplevas motsägelsefullt, särskilt för de forskare som är motståndare till, alternativt inte förstår, kvalitativa forskningsmetoder.
//Malin Sundström