Detaljhandeln är kanske den bransch som jämte besöksnäring och restaurangbransch ställts inför de tuffaste utmaningarna i spåren av pandemin. Social distansering är troligen bland de värsta rekommendationer som handeln kan drabbas av, särskilt i högsäsong som i december månad. Och det är inte konstigt att flera av de mest framträdande ledarna i branschen nu går ut med ett öppet brev till finansministern. För utan en fungerande handel kommer våra städer och medborgare drabbas negativt på många sätt. Utan lokal handel ökar otryggheten (färre skyltfönster som lyser upp gator och torg nattetid, färre naturliga mötesplatser etc). Utan lokal handel minskar tillgängligheten. Utan handel minskar servicenivån. Allt det här vet vi (och det är också något jag pratar mer om i podden Ehandelstrender, by Urban Lindstedt).
Men samtidigt kan vi inte sticka under stol med att de dystra utsikterna för handelsbranschen inte kommit nu. Vi har vetat länge att branschen är under kraftig förändring och ingen som haft ögon och öron öppna har kunnat undgå insikten om att omställning måste göras. Tyvärr kunde väl ingen tro att det skulle ske så otroligt snabbt. Som ett knytnävsslag i magen kom pandemin och forcerade fram den dystra prognos som vi redan förutspått, men som vi missbedömt rent tidsmässigt. Eller som McKinsey säger: ”What we are seeing is a great acceleration of trends that existed before the crisis. For example, online delivery’s volume increased by the same amount in eight weeks as it had over the entire previous decade. Telemedicine experienced a tenfold growth in subscribers in just 15 days. Similar acceleration patterns can be seen in online education, nearshoring, and remote working, to name but a few areas. All these trends were clear before the crisis and have been amplified by it.”
Andra aktörer som också redogör för handelns transformering ur ett konsumtionsperspektiv är HuI Research eller Teknikföretagen. Den senare berättar bl.a. om en ökad konsumtion av bl.a. bygg-, järn- och vvs-varor, målarfärg, glas, heminredningsprodukter, sport och cykel, trädgårdsvaror och sjukvårdsartiklar under april 2020. Givetvis leder sådana förändringar också till att man måste tänka nytt, men kanske inte på lång sikt, utan mer kortsiktigt, vilket gynnar snabbfotade aktörer. Sådana förändringar gör heller inte speciellt ont. Men det finns omställningsbehov som verkligen kommer att göra ont.
En frågeställning som är både svår och smärtsam handlar om vad vi ska ha våra butiker till? Om det blir så att hemarbetet i framtiden blir mer regel än undantag, om resandet fortsätter att ligga på en låg nivå, ja då måste vi verkligen fundera över hur framtidens butikslokaler ska se ut. Vilket syfte de ska ha, hur de ska fungera, vem som kommer att besöka dem, om vi ska ha någon personal i dessa butiker, vad de ska erbjuda och om vi överhuvudtaget ska ha några butikslokaler. Det här är omvälvande frågor i en omvälvande tid. Men de behöver hanteras och vi behöver få fram svar. Annars finns risken att våra samhällen och städer snart står utan en fungerande handel. I ett specialnummer av tidskriften Journal of Retailing and Consumer Services kan man läsa flera intressanta forskningsartiklar om hur man kan ta itu med dessa utmaningar genom att utveckla nya konceptuella ramar, teorier eller åtgärder som bidrar till att utforska en ny praxis kring detaljhandel och konsumenttjänster och som samtidigt ökar vår förståelse för ett förändrat konsumentbeteende. Här får ni några läsvärda forskningsartiklar med länkar: Retailing and consumer services at a tipping point, Navigating the ‘retail apocalypse’: A framework of consumer evaluations of the new retail landscape, Here Today, Gone Tomorrow? Mapping and modeling the pop-up retail customer journey, och Towards a framework for innovation in retailing through social media.
//Malin Sundström